En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi.

En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi.

Problemformulering: 1. Hur går budgetprocessen till i Göteborgs Universitet ochVästra Götalandsregionen?2. Hur hanterar Göteborgs Universitet och VästraGötalandsregionen över- och underskott?Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera budgeteringsprocessen i tvåoffentliga verksamheters organisatoriska enheter.

Vad gäller reglerna om tidigare års underskott utgör koncernbidragsspärren en spärregel till den annars gällande huvudregeln att tidigare års förluster får kvittas mot framtida vinster. Koncernbidragsspärren inträder vid ägarförändringar och innebär förenklat att ett underskottsföretag är förhindrat att, under en period om fem år, kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar från företag som inte ingick i koncernen före ägarförändringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter ägarförändringen får dock kvittas mot koncernbidrag från nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspärren ur ett företagsperspektiv, vilket innebär att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillämpning. Uppsatsen har ett särskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott när ett underskottsföretag mottar koncernbidrag både från gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.

Enligt huvudregeln i svensk skatterätt ska företag som tidigare år redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsåret. Till huvudregeln följer begränsningar i avdragsrätten, vilka aktualiseras först vid ägarförändringar. En begränsningsregel som har fått mycket uppmärksamhet är den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begränsa handel med underskottsföretag.

Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ägarförändringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna fastställer vad som händer när ett underskottsföretag byter ägare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas.När ett företag går med förlust kan underskott sparas tills företaget går med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, är attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och på så vis undvika ett vinstresultat och därigenom undvika skatt.

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European Union´s status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty.The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists.The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights..

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 då den kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i växande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillväxt. Under de senaste åren har det framkommit hård kritik från omvärlden (läs USA och EU) där budskapet har varit att den kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och därmed närma sin jämviktsväxelkurs. Den här uppsatsen undersökte vad den nominella växelkursen skulle ha varit i Kina när budgetrestriktionen är uppfylld. Detta sker när Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvärdesberäknat underskott (överskott).

Hobbyverksamhet definieras som något som man gör på sin fritid och som inte är ens huvudsakliga sysselsättning. Det är främst vinstsyftet som är det som skiljer näringsverksamhet och hobbyverksamhet, men det kan även vara något av de andra näringskriterierna som är självständighet och varaktighet. Syftet med denna uppsats är att undersöka gränsdragningen mellan näringsverksamhet och hobbyverksamhet för att försöka komma fram till var gränsen går.Vi har delat upp hobbyverksamhet i tre kategorier. Det första är Trav- och annan hästsportsverksamhet som är ett gediget problemområde och med olika faktorer som kan påverka gränsdragningen bl.a. antal hästar, anknytning till annan verksamhet och resultatets påverkan.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ?break-even?-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp. I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.